Så kom Emil !!


    Publicerat: 2009-08-15| 20:46:19

Så ska Rasmus bli storebror..

26/9 testade +...trodde inte mina ögon.

26/10 var tvungen o testa igen för o tro de mega + fick man.

30/10 inskrivning Barnmorske mottagningen

15/11 BM ska göra "socker" test samt boka UL. Socker belastningen visade att jag hade förhöjda värden.

5/2 Ska på ultraljud... hoppas vi får reda på könet..Fick inte reda på de dock hittade dom inget "hängande" får se..
7/2 Har fått graviditetsdiabetes... Får se hur de går.

19/3 Barnmorskan igen för koll & boka läkar tid.

9/6 inskrivning på förlossningen för igångsättning

10/6 Kom lilla Emil till världen lika söt som storebror!!

Jag hade de ganska kämpigt med Emil då jag fick reda på att jag hade graviditetsdiabetes. Fick ha en hög dos insulin både innan mat samt långtids verkande. Efter en massa sviter av för höga värden och läkarbesök varje vecka så beslutades de att jag skulle få en igångsättning då Emil var tillräckligt utvecklad samt vägde som han skulle var de ingen risk för barnet om de tog ut honom. Men en risk för mig om dom inte tog ut honom. Vi hade ett väl planerat igångsättningsmöte där läkaren berättade hur de skulle gå till samt att de kanske inte fungerade direkt då jag bara var i vecka 35 och jag var omogen på livmodertappen. Fick en första smörjning kl 8 då de skrev in mig på förlossningen & gav mig ett jätte fint rum. Fick prata med barnmorskorna som skulle se till att jag fick en bra förlossnings upplevelse denna gång. Märkte inget av den första smörjningen så vid 15 tiden smörjde dom igen. Var ner i kaffeterian och satt och pratade med Kenth. Vi gjorde verkligen allt för att de skulle gå lättare. Träffade av en slump E som var där med sin son. Kände inte igen henne men var glad för att se människor. Sen hände de inget mera den dagen. Hade inget ont, inge öppen eller så. Läkaren bestämde sig för att dom skulle låta mig sova sen smörja mig igen vid 3 tiden på natten. De var lugnt för mig tyckte jag då! Hade med mig datorn eftersom jag inte alls kunde sova. Väl vid 3 kom dom in och jag hade lite molande värk. Narkosen kallades direkt och jag fick 2 stick sen var epirdralen inne. Fick en knapp jag tryckte på när jag hade ont. En sista smörjelse trodde läkaren men icke. Fick dropp för igångsättningen och sprang i korridoren hela dagen. Hörde alla andra lida och ha ont. Kommer så väl ihåg att de var en tjej som skulle föda alldeleds ensam hon vankade i korridoren med mig, trots de onda. Och hon skrek så jag hörde de tydligt in till mig, sen kom hennes bebis skrikandes också. Då rann tårarna på mig och jag insåg att snart är Emil här. Vid 9 tiden kom mamma för brorsan skulle till kirurgen för att operera sin hand så hon sprang mellan mig och brorsan för att se hur de gick för oss båda. 10:40 fick jag värkar... och ville gå på toa för jag ville ju inte göra ner mig inför alla. Jag var verkligen skit nödig och skrek de rätt ut. Mamma & Kenth sa att nej inte ska du på toa eller. Mamma ringde på klockan och en barnmorska kom för att se hur öppen jag var de var inte helt klart men hon såg att de var på gång. Kallade på läkaren samt en till barnmorska. Jag sa även då att låt mig gå på toa för i helvete. Läkaren gjorde sin undersökning och sa inte har du tid med toaletten nu för huvudet är nästan helt ute. 3 minuter senare har jag min bebis i min famn. Han var jätte kladdig och hade lite blod på sig. Också han väldigt mycket hår och fina ögon. Han ville genast ha bröstet och de fick han självklart. Efter fika och duschen fick vi åka upp på BB jag trodde jag skulle få åka hem =/
Men dom sa att jag var tvungen att vara kvar 3 dagar pga av graviditets diabetesen & dom lära hålla koll på Emil´s värden då de kunde gå över till barnet. Fick jätte trevliga barnmorskor på BB.. Dock hade dom ingen vidare socker mätare så dom skulle sticka Emil i huvudet... ALDRIG I LIVET. Så Kenth fick komma med min socker mätare som vi använde sen till Emil. Alla värden var bra och jag bara njöt av tiden på BB. Satt vaken med Emil vid 5 tiden och drack te, såg solen gå upp och vilken utsikt de var alltså. Helt tyst i korridoren tills en man kom med sin nyfödde son och hade diskussioner. Han var helt slut och modern behövde sova sa han. Han frågade mig om jag inte kunde ge han min mjölk så hans fru fick sova. Efter en lång diskussion om detta då jag sa rätt ut till han att jag snusar osv. Så fick vi sköterskorna med på våran sida och han fick sin mjölk. En halvtimme senare sov båda pappa & bebis. *skönt* Samma morgon fick jag reda på att jag skulle få åka hem. Mannen bad mig att han skulle få betala för min mjölk ifall hans fru inte orkade. De var deras första barn. Jag pumpade ut flaskor åt hans bebis sen åkte jag hem. Helt underbar tid trots lite skummt med mannen där. Ja de var hur Emil kom till världen. Finns säkert mycket jag glömt men de är hur de gick till för mig.
Tro mig jag har inte skrivit något om hur ont de gjort denna gång, för de gjorde de inte de tog 3 min jag fattade inget sen var han ute. Sa redan på förlossningen går de så här enkelt kan jag föda åt andra. (skämt åsido)


Kommentarer
Postat av: Elisabet

Vilka fina berättelser :) intressant läsning. . . Ingen förlossning är den andra lik, men i slutändan är de lika underbart :) . Kram

2009-08-16 @ 08:28:07
Kommentera här!
Namn?

E-postadress: (Publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Komma ihåg dig?