Alltså jag är en sån människa som måste allt ske på en gång. Har jag fått för mig en sak så ska de ske nu inte om 10 minuter eller om en månad. Därav jag börjar bli lite tokig i huvudet just nu känns de som. Mina tankar bara snurrar. Fick tag i föreståndaren på dagis och frågade de jag ville men fick inget svar utan lär vänta på den andre damen för att ens få något svar. Gahhhhh... Jaja vad ska jag göra?! Sitter och funderar hur allt ska kunna lösa sig?! Jag vill att de ska ske NU! Men de finns de inte utrymme för. Utan de är bara att vänta fint. Fuderar om jag ska ringa runt för att kolla vart jag kan få en praktikplats att ha min arbetsträning på. Vill ju inte vara för långt bort heller. Man kanske kan bestämma möte då jag inte har med mig barnen för att presentera mig själv. Inte så mycket att presentera men de kanske finns någe ialla fall som jag kan göa nu. Väntar på att få hämta Rasmus från dagis också, sen åker vi till stan tror jag. Har inte lust med något egentligen förrän jag vet hur de blir. Ingen verkar förstå att de är planering som gäller när man har barn?! Allt måste klaffa liksom, hade jag haft råd att bara gå hemma och strö benen efter mig då hade jag kunnat ha barnen hemma. Men nu är de så att jag anser inte att jag har råd med de. Jaja vi får se vad dagen utvisar...

Tjingeling