God kväller i stugan!!

Ja här är de sena kvällar och liten tid. De tar tid för en mamma med 3 barn att få rutiner, men de börjar ta sig faktiskt. De tre musketörerna lägger sig samtidigt varje kväll & De minsta vaknar alltid samtidigt på natten =) De kallar jag underbart. Älskar mitt liv som 3 barns mamma, visst de är inte en dans på rosor men vem har sagt att de ska vara det. Trots mitt mående så orkar jag vara med mina barn 24/7.
Jag känner att nu börjar allt klaffa och provade en sak igår. Barnens pappa gick på prövningen och drog till Stockholm för att hjälpa "nån" att renovera. Han lämnade sina barn över påsken och brydde sig inte speciellt mycket över de. Enligt PUL lagen så skriver jag inga namn utan döper folk till ord så ni förstår vad jag håller på med. Visst var de snällt att hjälpa "nån" men samtidigt har man 3 barn hemma varav en har varit dålig ett tag och den minsta spyr så lämnar man inte sina barn! De är min mening på föräldrarskapet, rätta mig om jag har fel. Jag tål faktiskt kommentarer!
Så de blir en Påsk med barnen själv, tänkte måla ägg och fokusera på andra saker. "h*n" får mig att må tillräckligt dåligt. Här sitter jag ensam och har 3 barn att ta hand om. Jag har inte tid att må dåligt och de antidepressiva får jag avstå då jag blir så trött av dom och är rädd att jag somnar för djupt. Härligt med lite sömn i detta land =)
Varför kan inte jag bara släppa och gå vidare för min egen skull? Jag behöver vara själv med barnen och bara vara mamma till dom. Tiden för umgänge får jag ha när dom är stora barn. Fast dom får ALDRIG flytta hemmifrån. *skämt åsido*
Ska se lite tv nu samt spelar Country life på Facebook, sen blir de sängen... Mina tankar för natten var de här då.. Deprimerande!!

God morgon eller vad säger man kl: 04:04!!

Har varit vaken med barnen sedan 02 nu. Ronja spyr som en gris för att vi skulle prova ersättningen nan. Den enda hon inte spyr av är nutramigen från apoteket. Vilket jag har hemma till 2 flaskor till. Fick sätta mig och kolla öppettiderna på apoteken så de blir att åka till sjukhuset i gävle imorgon bitti för att köpa mera. Emil är vaken han också, kan inte sova pga av feber toppar igen =( Rasmus vaknar av att de små trollen är ledsen. Var in till han och startade en film så nu sover ialla fall han igen. Själv sitter man vid datorn för att kunna hålla sig vaken. Kan inte alls sova när Ronja spyr eller att jag vet att Emil har feber. Så Kenth sover nu, så får jag göra de imorgon bitti. Tur att man kan dela på sig alltså.
Ialla fall så var vi till IKEA och köpte lite små saker samt frågade om sängen. Visst var de så att vi fick byta den. Sagt och gjort åkte vi hem och kastade av mig och trollen. Kenth drog till IKEA med den gamla sängen och bytte den. Nikki & Hennes kille var hit för en fika och prata lite. Underbart när man får besök av sina syskon. Mina barn verkligen älskar sina mostrar och A då förstås som busar med dom hela tiden. Skulle precis lägga mig i den nya sköna sängen när barnen började =/ De var bara att kliva upp. Men vilken skillnad med ny säng alltså =) Mår jätte bra av de. Så nu ska vi bara köpa en ny bäddmadrass till den också. Ja de var väl de som hände hos mig igår.
Idag blir de återbesök till barnmorskan, kanske mindre roligt men vad gör man. Ska försöka prata med en BVC sköterska ang Ronja då också. På Onsdag ska ju Ronja till barnläkaren ialla fall och jag hoppas att vi får nutramigen på recept så de blir lite billigare samt går på högkostnadskortet. Nu kostar en burk 199:- och den räcker i 3 dagar. Visst jag lägger varje krona på mitt barn för hon ska ha mat, men faktiskt så kan man få de billigare så är de ju alltid bra. Pengarna räcker liksom längre då.
Just de kollade på blocket och hittade 2 st bobby car och en motorcykel för 150:- så dom ska jag köpa till Emil. Han har alltid velat ha en bobby car, men så har jag inte haft råd eller så har vi inte tänkt på de när vi väl haft råd. Han ser den bara när vi handlar på citygross. Så nu får han 2 st i olika färger samt en motorcykel. Hoppas han blir glad för dom =)
Emil blir hemma från dagis denna vecka också. Jag anser att äter barnen pencilin så ska dom vara hemma också. Oavsett om de är öroninflammation eller feber så blir han hemma. Jag vill ha lite koll när han är så här också. Skulle kunna ha barnen hemma hela tiden. Men de gynnar inte dom utan bara mig som mamma =(
Nej ska man krypa ner med Ronja i sängen och kolla på tv en stund. Ska ju kliva upp hela familjen om några timmar ialla fall...
Avslutar med de ... Tjingen

God förmiddag!!!

Idag var de en ny dag med nya bekymmer. Emil är på fötterna och ingen feber så långt ögat kan se. Fick i han pencilinet imorse också. Lite bråk men de gick i till slut. Tvätten är tagen och vikt in i garderoberna. Har bädda rent i alla sängarna och tvättkorgen är full igen =)
Ringde IKEA precis och frågade ang mig sängmadrass och ska få byta den trots att vi köpte den 2004. Har ju planerat att vi ska köpa en ny säng men har inte precis haft ekonomi till de. Nu får vi byta den mot en ny säng och så köper vi bara en ny bäddmadrass. Då har vi sparat ihop någon krona ialla fall =) Kan vi lägga dom på något annat av de vi ska köpa. Finns hur mycket som helst man vill ha men prioriterar barnen först. Ska ialla fall till IKEA för att köpa en hylla som hemtelefon samt routern ska stå på så barnen inte kommer åt dom. Den är billig och snygg också för den delen. Sen har jag funderat över ett sånt där billigt sko ställ, jag har ju ett från IKEA i trä som utgått men de får inte plats där de är menat att ett sko ställ ska stå. Så de kanske får följa med mig hem också. Väntar på att Ronja & Emil ska vakna så jag får klä dom och planera vardagen. De är som familjen annorlunda hos oss känns de som. Man måste planera och fixa med allt innan man beger sig ut och barnen ska helst ha vilat innan så man slipper att dom blir ledsna. Ska fixa de sista här sen beger vi oss. Skriver kanske en rad senare om våran tripp till IKEA... =) 

Anledningen till att jag inte skrivit tidigar är att jag/vi fick vara med om våran värsta mardröm hitills....

De var en helt vanlig dag hemma hos oss, Emil hade haft lite ferber eller varit "varm" som dagis hade sagt till Kenth när han hämtade barnen. Tänkte inte mera på de utan han sov som han skulle, vaknade mitt i natten och var varm. Han fick självklart alvedon för att lindra febern. På morgonen var han fortfarande varm och lite kinkig, vi begav oss ut på en promenad. Han varken hade ätit speciellt eller druckit på ett dygn. Så jag förstog att något var fel. Gick hem för att Emil skulle få vila lite & Angelica & Linus skulle komma över efter en stund då Rasmus skulle få följa med hem till Linus. Sagt och gjort Emil ska vila, men ville dricka något så jag gjorde juice och han satt bredvid mig lutandes emot mig, rätt som de är börjar han krampa/Skaka, de knackar på dörren, jag letar telefon för att ringa 112. Emil krampar ännu mera, Angelica & Linus kommer in ser hur Emil krampar, han tappar luften flertalet gånger då jag försöker prata med ambulansen. Angelica får ta över luren och lyckas samtidigt blöta en handduk medans jag bär på Emil och försöker kyla ner honom. Han spyr till emellan för att få luft och ambulansen kommer. Ögonen var helt borta på MITT stackars barn. De såg precis ut som ett epilepsi anfall. Jag var helt säker på att de här var min tid med Emil, han är borta för gott. Jag springer ut genom balkongen med en naken Emil, Kenth efter och han börjar vakna till liv. Ambulans männen tar hand om Emil och Kenth medans jag är i chock och försöker ringa mamma. Ropar till Angelica och Kenth att dom tar barnen för JAG SKA med Emil. Vi rullas in i ambulansen och en grinande Emil ligger i min famn. Han skakar för att han är så kall, han får syrgas medans turen tar oss till Gävle. Vi hamnar på barnavdelningen IGEN! Där uppe får han ytterliggare en ipren då febern är på 39,9 även fast han fått alvedon. Efter ca 1 timme får jag i han vatten och läkaren kommer in. De var en feberkramp han hade fått och detta kan små barn få när dom hastigt får för hög feber då deras centrum i hjärnan inte hinner reagera då den inte är färdigutvecklad enligt läkaren. Läkaren konstaterar också att Emil har öroninflammation och väldigt röd i örat. Han som inte ens visat något tecken på dålig. Fick pencilin utskrivet samt en spruta med oss hem ifall han skulle börja krampa igen. Jag önskar ingen mamma ska behöva se sitt lilla barn så här. De var de fruktansvärdaste jag varit med om. Den här upplevelsen har tagit väldigt psykiskt på mig och igår hade jag varit vaken 3 dygn med mitt lilla barn som ÄNTLIGEN fått tillbaka färgen i ansiktet och fick sova några timmar på kvällen. Igår sov han sin vanliga tid men vaknade runt 23 igen och var ledsen, han fick en ny supp och de vart full rulle. Han ringde sin älskade mormor och pratade med henne ett tag. Sen vid 00:39 somnade han om och sov till 10 imorse. Både han och jag var helt slut av de här så jag sov faktiskt också. Idag är han samma lilla kille som vill utforska saker / glad / kelig/sprallig och bara Emil. Jag tackar Gud och alla som hjälpte till med den här resan som vi fick göra. Ett speciellt tack till Angelica som verkligen fanns där och var stark och stöttade mig igenom den värsta perioden och till Linus som verkligen var den där storebrodern som tröstade sin lillebror och försökte vara stöttande för mig också..
Jag var bara tvungen att skriva av mig de här, har funderat till och från hur jag ska göra om jag ska skriva ut de eller hur jag ska göra. Jag använder min blogg för att ventilera mig själv och mina tankar. Som en liten dagbok men ändå inte. Jag hoppas att ni har överseende med detta annars får ni väl sluta läsa då =(
Nu ska jag ta min lilla skrutt och göra middag. Rasmus är ute med pappa och åker 4-hjuling. Emil ska göra ris och höna pöna säger han. Kyckling med andra ord =) Skriver inget mera idag utan ska försöka uppdatera bloggen imorgon om jag har något att skriva...
Tjingeling från Oss

God kväller...

Gjorde en ganska kort blogg sist då jag fick främmande. De händer inte speciellt mycket spännande saker i mitt liv utöver de att jag försöker granska mig själv samt att få ordning på mitt liv. Vilket man inte gör på en dag. De får ta den tid de vill för till slut sitter jag där med de jag vill ha uppnåt. Idag har jag varit ute med barnen och gått, fick med mig nyvakna Sandy också =)
Då slog de mig när jag gick där och funderade som jag alltid gör. Jag känner mig totalt grundlurad för att jag inte kunde amma, förstå den där närheten som man får. JAG VILLE VERKLIGEN!! Men samtidigt så är den rara sanningen den att jag låste in mig på ett sjukhus rum med min älskade dotter dessa 5 dagar, när jag väl lämnade rummet för att gå till toan så såg jag alla dessa mammor som varit där längre än jag, kommandes med deras flaskor helt fulla efter pumpningen. De tärde på mig och när jag väl fick ut en halv flaska så "råkade" en tant som jobbar på avdelningen hälla ut de enda jag fick ut! Jag blev jätte ledsen men vem såg de?! Ingen jag fick bara ta de och pumpa ut nytt sa "tanten" .. allt har varit en enda mardröm för mig, tiden som jag kunde ha fått hjälp på BB med amningen är mig ifråntagen!! Jag måste få ventilera mina känslor på de här viset annars kommer de aldrig fram. Ska ha med mig den här tanken till psyk när jag ska dit. Nu ropar Emil och Ronja börjar vakna så lämnar bloggen med denna tanke för mig!!

God förmiddag!!

Just nu är de så mycket som händer att jag faktiskt inte har tid att sitta vid datorn. Ronja växer så de knakar, Emil pratar hela tiden och lär sig nya ord. Passa upp med svordommarna borde jag göra =P
Rasmus utvecklas precis som han ska och är världens bästa storebror. Hjälper mig med de små när jag vill ha hjälp. Dock har han inte speciellt bra öron när de gäller att städa sitt rum. Så vad har hänt sedan sist då? Jo jag har fått hjälp med min depression och nu ska dom utreda en massa saker som vanligt. Jag ser faktiskt ljust på framtiden. De kommer lösa sig men de får ta tid.. Fick besök precis.. Uppdaterar senare =)

God morgon!!

Igår var de full rulle från de att vi vaknade tills barnen gick och la sig. Vi var hos mamma hela dagen och var till Owes i valbo. Emil fick foppa skor, Rasmus fick en jacka & Ronja fick en pyjamas. Tur att dom har sin snälla mormor =)
Efter de åkte vi hem till mamma igen, åt kyckling och potatissallad *mums*
Åkte hem efter 17 tiden och fixade lite hemma, sen var de dags för killarna att göra sig klar för sängen. Kenth & jag satte oss för att kolla på tv vilket resulterade i att jag somnade som vanligt =P
Idag vaknade hela huset vid 8 tiden, jag ville INTE gå upp för Emil & Ronja höll låda mellan 03-05 imorse. Men jag tackar för att dom håller låda samtidigt istället för att de är olika tider. Som vanligt på morgonen så poppar vi radion i köket till frukosten =) Nu spelar vi Lady Gaga & Emil dansar för fulla muggar. Han bara älskar henne, så fort han hör hennes röst börjar han dansa. Ja jag vet vi är inte normala i den här familjen men vem har sagt att man måste de?!
Funderar vad man ska göra för roligt idag?! Vi är lite rastlösa om man säger så. Fast de kanske man ska dra nytta av och rensa bort all jävla snö på baksidan ? Just de ska sälja Kenths moped också så vet ni någon som vill köpa en 2007:as moped, guldfärgad så hojta till. Borde rensa garaget också så vi slipper en massa skit. Nej jag tror jag river ungarnas rum och städar upp överallt istället för att sitta här och svamla om inget.
Tjingelingen

God morgon!!


Jag har faktiskt inte haft tid att blogga då jag fokuserat på familjen men jag ger de en chans när jag har tid. Ronja har fått magsäcksinflammation. Tydligen kan för tidigt födda bebisar få detta. Vilket resulterar till en mage som inte är av dess like. Hon har ju varit väldigt ledsen på kvällen när hon bajsat. Vilket jag förstog att något var fel. Tog upp detta med BVC men hon hade gått upp som hon ska ialla fall =/
Så nu väger Ronja 3945g och är 52cm lång =)
Vi fick ialla fall en läkartid samt laktosfri ersättning. Vilket jag gav henne direkt igår, jag vill ju inte att min bebis ska ha ont i magen. Vilket resulterade i att bajsandet gick ganska bra, samt att hon äter bättre och mera. Jätte skönt att de löste sig så snabbt men ska prova detta en vecka så får vi se mera resultat då. På lördag blir Ronja 1 månad.. Jisses redan liksom. Helt ofattbart vart tiden tar vägen. Snart e de dags för smak portioner och de ser jag fram emot =)
Ja de är väl de som tagit min tid de senaste dagarna. Sen de vanliga då förstås med en stor familj. När folk träffar oss ute som inte vetat att vi fått en till så säger dom att vi börjar bli familjen annorlunda =) Visst säger vi 10 barn till sen e de klart =) hahha... Visst kan man skaffa flera barn inte mig emot. Älskar att vara en stor familj. Har lagt ut kortet på barnen som vi knäppte till annonsbladet här i sandviken, de ligger på Facebook. Ja de var en upplevelse de också, vi trodde de skulle vara bångstyrigt och att de inte skulle funka med 4 barn att knäppa kort. Men både jag & Kenth höll på att slå på arslet när vi märkte vad de gick bra. Barnen satte sig, dom knäppte kortet alla var med och inget tjaffs. Sen gick vi därifrån liksom. De kan man kalla underbart. Så nöjda med grabbarna grus. Idag är de sista dagen för denna vecka på dagis för Rasmus & Emil vilket betyder att jag lär passa på att städa medans dom är där. Kenth är och fixar med sina saker och Ronja sover. Ska dra fram snabel draken och skur moppen. Vet inte vad dagen har att erbjuda mera men de får väl visa sig med tiden. Lika bra att jag sätter igång med städandet =))

Bloggar mera!!

Jag tycker de är fruktansvärt roligt att ni vill läsa min blogg och anser att alla borde ha rätt till de. Men de jag inte förstår är människor runt omkring som vill såra och springa med massa skvaller. Visst har man själv varit där, när man var 14 år och inte visste bättre. Men var helt ärlig emot er själva, mår ni så fruktansvärt bra av att baktala en människa? En mamma som har känslor, som verkligen lever för sina barn och inte springer på krogen eller lever livet. För de enda jag gör är att vara hemma med mina barn. Visst vill jag också gå på krogen och ha roligt, men jag vet inte vilka jag kan lita på ute, och dessutom borde jag lita på mig själv innan jag ens dricker. Jag står för att jag har psykiska problem och jag har hjälp för dom. Jag har varit under utredning av social tjänsten på MIN egen begäran. Men jag gör faktiskt inget fel tyvärr. Jag vill kunna vara ärlig via min blogg för de tillåter mig att ventilera känslor varje dag, när jag vill de. Inte när en psykolog har tid för mej en gång i veckan/månaden. Utan när som helst på dygnet ska jag kunna skriva vad jag tycker och känner. Visst följer ni alla mode bloggar tex blondinbella & de andra. Vad gör de ? Jo de skriver helt enkelt om sitt liv, sen om dom skriver de som ser bra ut eller sanningen de vet bara dom själva som skriver. Tyvärr är jag en för ärlig person som skriver/säger vad jag tycker och känner med de som händer runt omkring mig. Mitt liv har inte varit en dans på rosor som vissa verkar tro. Jag kommer inte trycka ner någon som skriver en kommentar till mig utan jag publiserar alla. Alla har rätt till en åsikt, men för den sakens skull behöver man inte klanka ner på andra.
Just nu har jag som sagt drabbats av en förlossnings psykos, och de gör mig väldigt deprimerad samt att jag har ångest mestadels av min vakna tid. Jag har ALDRIG varit deprimerad på de viset jag är nu. Och jag kommer att medicineras emot detta då de verkar vara min enda utväg. Tiden får visa hur de kommer te sig, tanken är att jag inte ska ha tabletter då jag inte haft ångest tabletterna på 3 år!
Mina dagar består av känslor & dess verkan på livet. Vissa tider vill jag bara ta en överdos och dö. Andra vill jag bara skratta åt allt elände som är. Jag tvingar mig själv ut för att möta de som tar död på mig. Ångest känns som att man ska dö, man får ingen luft, ont i hjärtat, rusar i blod omloppet och rätt som de är stannar allt känns de som. Men de gör de faktiskt inte. De känns bara så och då måste jag fokusera på något annat. Jag måste lära mig hantera mina känslor på nytt nu. De blir lite som när jag inte fick dricka alkohol, man ser de överallt. Jag kommer fixa de här men de får faktiskt ta tid och mina barn lider inte alls av de. Tyvärr har Kenth fått sig både en och tre smällar av de. Vi diskuterade och skulle flytta isär, men samtidigt är de de dummaste vi kan göra just nu. De gör mig bara mera ont att förlora den jag älskar, pappan till mina barn. Vi kommer hitta tillbaka till varandra bara jag släpper han inpå livet igen. De är svårt och vi har gått igenom värre saker. Så de är väl vad som händer. Jag bloggar vidare och bloggen är öppen tills jag får de bekräftat om att de pratas om min blogg. Hoppas ni har överseende med de och ni får gärna kommentera om ni känner för de hur jag än skriver/känner så kan jag ta en kommentar =)
Nu ska jag ta min lilla fis lisa som inte alls vill sova. Rasmus & Emil är nybadade och ligger redan i sängen. Imorgon är de dagis för dom första dagen på 2 veckor =) De kommer gå bra de här. Ska till psykologen imorgon också de ser jag fram emot. Trycket lättar när jag varit där och sen blir jag såååå trött. Ska försöka hinna med att fota barnen i tidningen med Ronja också. Om jag nu inte mår för dåligt vill säga. Nej Ronja vill ha sin mamma nu...
Tjingeling

God morgon!!

Paniken börjar komma men jag måste faktiskt göra de här. Ångesten ligger på topp, de är mycket man ska fixa med när man har 3 barn att ta hand om. Har tvätta hela natten känns de som bara för att få lite ordning. Igår putsa jag fönstren i vardagsrummet och bytte gardiner. Jag är faktiskt jätte nöjd just nu. Om bara resten kunde vara bra också. Imorgon ska jag till läkaren för att medicineras emot depressionen. Vi får se hur de går. Mamma kommer för att hjälpa mig med barnen. Jag fixar de här och jag SKA Fixa de här.. Imorrn blir de till Gävle en sväng fram och tillbaka skulle behöva till tingsrätten och lämna in papper men de kanske jag kan skicka mamma eller syrran med. Jaja de får visa sig. Resten av pappren ska jag fixa med idag. Nu ska jag ge Ronja mat, sen klä de bråkande killarna & bege oss vidare.. Jag ser framåt och hoppas han där uppe är med mig =)
Tjingeling

Så fort jag reser mig upp så ramlar jag ner lika fort igen!! Förstår inte hur man kan vilja en människa så illa som du gör mig. Jag försöker hela tiden, men hur mycket ska man orka som person?! Jag vet faktiskt inte när jag ska få må bra. Tårarna rinner och aldrig dom försvinner. Önskar jag bara kunde fatta de slutgiltiga beslutet och sedan leva efter de. De är en tuff tid för mig nu och jag önskar jag fick må bra med mina barn. Rasmus frågar hela tiden, mamma älskar du dig själv?! Nej svara jag då berättar han att man måste älska sig själv innan man kan älska han.. Vad fan liksom en 4 åring berättar för mig hur jag ska känna egentligen. Jag måste göra fel med allt jag gör. Fan fan fan jag vill bara försvinna och aldrig komma tillbaka, ta med mig barnen och bara vara. Varför ska allt vara så svårt?! Varför ska ALLT drabba mig?!
Jag tror svaren finns i hur jag levt och nu får jag tillbaka en prövning av han där uppe. Varför just nu?!
Idag kommer min kontakt person från psykiatrin hem till mig. Vad ska jag säga? Vad ska jag göra? Hur ska jag få ur mig allt som finns i huvudet? VAD ?? Om ändå någon kunde berätta för mig hur fan jag ska leva mitt liv och göra med allt.
Vi har gjort faderskapstest på Emil & Ronja nu, Rasmus har vi ju gjort tidigare. Hur ska jag bete mig när svaret kommer då? Jag VET att de bara kan vara Kenth som är pappa. De känns lite som att de stampas extra mycket på mig nu när jag mår så här. Jag gör de för barnens skull. Önskar bara att allt var en mardröm som jag vaknar upp i. Tar aldrig tårarna slut!!!!
Jag ska försöka vara stark i mig själv och hoppas att de finns ett slut snart!

God eftermiddag!!

Nu kommer förklaringen till min pause i bloggandet. Jag har drabbats av en förlossningspsykos, alltså man är deprimerad, förstår inte att man fått barn osv. De drabbade mig redan på barnkliniken när vi låg där. Jag satt inspärrad i 5 dagar innan vi fick åka hem. Kenth var där så ofta han kunde och mamma var där så fort jag själv ville. Detta har påverkat Kenth´s och mitt förhållande något enormt. Jag vet inte hur vi kommer lösa de men vi ska försöka. Vi har diskuterat och gjort slut men bestämt oss för att vi måste försöka hitta tillbaka till varandra och ta hand om våra barn. Jag har fått hjälp via psyk mottagningen samt mina antidepressiva som jag ENDAST tar när de helt enkelt är för mycket. Nu kan jag skriva om de och jag har varit ute på stan för första gången i hela 3 timmar =)
Hoppas att jag en dag framöver vågar gå ut själv igen som jag alltid gjort med barnen tidigare. De är min högsta önskan just nu att klara mig själv. Visst jag kan vara på stan med någon men absolut inte själv. Vart jag än går ser jag mig omkring hela tiden.
Varför drabbas man av detta?! Jag önskar INGEN mamma i hela världen de jag går igenom just nu & jag hoppas jag kommer klara mig ur de här inom snar framtid. Mina barn är mitt allt och de är dom jag lever för. Ronja är världens snällaste bebis som äter,sover,skiter inte ett ljud hon gör ifrån sig annars. Rasmus är världens största storebror, han ska vara med och byta samt mata henne. Emil ska hålla henne 24/7 och bara se henne röra sig. Han är helt enkelt facinerad av små bebisar. Ja de är väl de som har hänt hemma hos oss för tillfället och jag kommer blogga när jag känner att jag vill skriva av mig då jag ventilerar mig själv genom bloggen. Nu ska jag ta en sur Rasmus som bråkar om sin förbaskade napp. Jag ska fan klippa sönder den och aldrig köpa flera. Den ska VÄCK så e de bara.
Tjingeling

Nu har jag bestämt mig för att lägg ner bloggen på en tid framöver.
Allt detta pga av att jag inte har tid för den så som jag själv vill. Min familj är viktigare än datorn. När jag mår bättre själv kommer jag återuppta bloggen. Men just nu blir de tomt ett tag. De kanske ni har märkt redan. Barnen mår bra och utvecklas som dom ska. De är bara jag som behöver en break själv.
På återseende!!