Fick ringa samtal för att komma vidare med allt idag, de tog emot och de var verkligen inte en dans på rosor. Jag tackar gud för att jag har den läkare jag har som alltid har tid för mig trots att han är fullbokad. Sagt och gjort fick jag en tid till han för att diskutera allt och han blev lite smått förbannad att de varit som de varit och vill ha nya prover snarast samt insättning av ytterliggare mediciner. Snart har jag ett helt apotek här hemma som ska tas varje dag resten av livet. Trots att vi ökat järn tabletterna så orkar jag inget, jag bara sover och vill inte vara med längre. Dagarna blir skit jobbiga att vara ensam & inte orka något. Huvudet springer liksom iväg när de blir så där. Jag försöker orkar med allt som är runt omkring men ibland finns de bara ingen ork. Tack alla vänner som respekterar mig för den jag är när de gäller detta. Utan er vore allt ännu värre...

God Natt