Tänkte börja upplysa om de här med bloggen....

Jag har den bara för mig själv och för att andra ska kunna läsa om mig och min vardag. De är inte så att jag uppdaterar den varje dag bara för att utan jag har den för att skriva av mig när de känns som bäst liksom. Allt som står i bloggen är jag och mitt liv. Har ni problem med de så sluta läsa.. =)

Just nu har vi sjukstuga här hemma, barnen har varit hemma från skola/dagis för dom varit snoriga. Men ska få ett försök att gå dit imorgon. Dom får helt enkelt ringa ifall de är något. Då jag alltid finns anträffbar och kan ta mig dit på 10 min så funkar de. Själv har jag feber och har rivit halva lägenheten som vanligt. Jag får för mig saker och gör dessa men tänker inte efter. Konstigt att jag vet mina egna problem och har lösning på dom men gör de inte. Har rivit ur alla sängar, tvätta täcken och kuddar. Förkylning UT!!
Vilket resulterade i att jag har tvätt överallt nu istället =(
Sen har jag tagit tag i de jag skrev senast om också vilket kändes enormt positivt. Så nu ser jag frammåt. Men allt går inte på räls och jag tänker inte vara den som går ut som en förlorare ur detta. Jag har inte gjort något fel och visat min förbättring. Mina barn har de bra och räkningarna är betalda de finns allt dom behöver hemma och mera än så =)
Om jag orkar ska jag fortsätta städa och fixa här hemma, får se vad jag orkar med. Känner mig lite orkeslös men de får faktiskt gå de här med =) Ska ta och kleta i lite färg i skallen. Försöka komma ihåg att INTE äta något eller snusa efter kl: 20:00 för jag ska lämna prover imorgon!! Lite godis ska jag hinna med för nu har jag inte ätit de på 3 veckor!
Nu ska jag ta reda på lite mera tvätt sen blir de soffhäng AB!!

Tjing Tjing

Känner mig helt vilsen i mig själv....

Jag vet egentligen inte vart jag ska börja med allt. De har gått för långt med de mesta. Livet känns helt värdelöst och jag kan inte stoppa karusellen som spinner runt med mig. Förstår inte hur jag ska ta mig ur de här som jag egentligen inte vill. Önskar jag gjorde rätt någon jävla gång rent ut sagt. Skulderna bara ökar och jag med dom. Jag försöker få ett stopp men de fungerar inte riktigt för mig just nu. Jag måste ta tag i mitt liv igen innan de är för sent. Pratade med psykologen om de här också, men jag vet inte vart jag ska börja liksom. Andra kan jag hjälpa men att hjälpa mig själv?! Hur gör man då?

Att sitta fast i träsket och inte komma loss, ingen kan hjälpa mig ur de här. Jag måste verkligen göra de själv och genomlida allt vad de innebär. Imorgon ska jag ta en dag där jag verkligen rensar ut allt jag måste få ur mig, bara skriva ner allt och organisera mig igen. Precis som de var förr. När jag hade kontroll över allt....

Lämnar bloggen med tankar..... =,(