God kväller...

Känner att jag bara måste skriva av mig.... Allt känns bara så tomt och enkelt. Jag vet inte vad de är heller. Har fått för mig att jag inte ens trivs i radhuset men de är vad jag har att välja på. Vilket de blir att bara gilla läget. De kanske bara är en svacka jag har. Men med psykisk påfrestning så orkar man inte så mycket mera. Jag gör vad jag kan för alla och vill gärna vara alla till lags men ibland funkar de bara inte så enkelt är de. Orkar inte ens göra ordning mat till mig själv. Barnen har ätit korv stroganoff som jag hade klart i frysen till dom. Tvätten den bara växer, barnen känner av hur de är med mig. Jag blöder näsblod varje dag och glömmer tabletterna samma tid, vilket gör att jag blir så trött. Hur mycket ska jag orka denna gång? Emil bråkar VARJE kväll, är de inte ena så är de fan de andra. Så leds på detta tjaffsande. De andra barnen bråkar inte ens lika mycket som Emil på ett helt år! Jag har själv valt detta liv och kommer leva efter de också. Kände att jag bara behövde skriva av mig och gör inte som de flesta andra och skriver på facebook. Jag kanske behöver mig en riktig jävla karate fylla rent ut sagt. Men inte ens de tar jag mig ro till. Ska försöka sluta snusa och lägga om allt i mitt liv. Och du inkluderas faktiskt inte i de längre. Du har gjort ditt och nu får de vara nog för jag orkar inte mera. Skaffa dig ett eget jävla liv rent ut sagt. Tack och Adjö!!

Nu ska jag duscha av Emil, sen blir de ta reda på tvätt och ta ut soporna som är överallt. Jag har ingen hjälp av någon. Alla säger att dom finns där när jag behöver osv. Men när jag väl sitter där så finns ingen. ... Nu är de bra med att vara snäll så enkelt är de